Bouppteckningar.se
Guide

Bouppteckning hos Skatteverket, steg för steg

Kort svar

En bouppteckning är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen och över dödsbodelägarna. Förrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet och handlingen lämnas till Skatteverket senast en månad därefter, på blankett SKV 4600. Det kostar inget att lämna in den, och många gör den själva. Vid fastighet, företag eller oenighet i dödsboet är juridisk hjälp ofta värd pengarna.

Grunderna

Vad är en bouppteckning?

Bouppteckningen är dödsboets identitetshandling. När Skatteverket har registrerat den fungerar den som legitimation för dödsboet, och det är den som gör det möjligt att:

Skyldigheten att upprätta en bouppteckning följer av ärvdabalken och gäller oavsett dödsboets storlek. Enda undantaget är när tillgångarna inte räcker till mer än begravningskostnaderna, då kan en dödsboanmälan ersätta bouppteckningen.

Tidsfrister och anstånd

Två frister styr arbetet. Bouppteckningsförrättningen, mötet där dödsbodelägarna går igenom boet, ska hållas inom tre månader från dödsfallet. Den färdiga bouppteckningen ska sedan lämnas in till Skatteverket senast en månad efter förrättningen.

Hinner ni inte hålla förrättningen i tid kan ni ansöka om anstånd hos Skatteverket. Ansökan måste göras inom tremånadersfristen, per telefon eller skriftligt. Skatteverkets handläggning av inskickade bouppteckningar tar därtill flera veckor, så räkna med att hela processen tar tid även när allt går rätt till.

Kalkylator

När måste förrättningen senast hållas?

Ange dödsdagen så räknar vi ut sista dag för bouppteckningsförrättningen (tre månader enligt ärvdabalken).

Gör så här

Så gör du bouppteckningen, steg för steg

  1. Beställ grunddokumenten

    Beställ dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket. Intyget bekräftar dödsfallet och visar vilka som är närmast anhöriga. Det är kostnadsfritt.

  2. Inventera tillgångar och skulder

    Gå systematiskt igenom dödsboet: bankkonton, fastigheter, värdepapper, fordon, försäkringar och lösöre, samt lån, krediter och obetalda räkningar. Kontakta banker och försäkringsbolag så att inget missas.

  3. Värdera allt per dödsdagen

    Tillgångarna tas upp till värdet på dödsdagen: saldon för bankmedel, kursen på dödsdagen för värdepapper, taxeringsvärde eller marknadsvärde för fastigheter och en skälig uppskattning för lösöre.

  4. Kalla till bouppteckningsförrättning

    Alla dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas i god tid till förrättningen, som ska hållas inom tre månader från dödsfallet. Den som inte kan närvara får ett kallelsebevis.

  5. Fyll i blankett SKV 4600

    Använd Skatteverkets bouppteckningsblankett SKV 4600. Ange den avlidnes uppgifter, dödsbodelägare, tillgångar och skulder, och kontrollera att summorna stämmer.

  6. Låt två förrättningsmän intyga

    Två utomstående förrättningsmän, som inte själva är dödsbodelägare, ska intyga att allt antecknats riktigt och att tillgångarna värderats efter bästa förstånd.

  7. Skicka in till Skatteverket

    Lämna in bouppteckningen i original senast en månad efter förrättningen, med dödsfallsintyg, eventuellt testamente och övriga bilagor. Behåll kopior för dödsboets arkiv.

Vem gör vad? Bouppgivare och förrättningsmän

Roll Vem Uppgift
Bouppgivare Den som känner boet bäst, ofta efterlevande make eller ett barn Lämnar uppgifterna om dödsboet och intygar dem på heder och samvete
Förrättningsmän Två utomstående personer som inte är dödsbodelägare eller efterarvingar Intygar att allt antecknats riktigt och att tillgångarna värderats korrekt
Dödsbodelägare Arvingar enligt lag och universella testamentstagare Kallas till förrättningen och får granska handlingen

Det är inte obligatoriskt att anlita jurist, men den som håller i många bouppteckningar vet var felen brukar uppstå. Vid stora dödsbon, företag, utländska tillgångar eller osämja mellan dödsbodelägare är professionell hjälp ofta väl använda pengar.

Dokument och bilagor

Alltid Vid behov
Bouppteckningsblankett SKV 4600 Testamente
Dödsfallsintyg med släktutredning Äktenskapsförord eller samboavtal
Kallelsebevis för frånvarande delägare Arvsavståenden och fullmakter
Underlag för tillgångar och skulder Värderingsintyg för fastighet eller lösöre

Blanketten och adressen dit bouppteckningen ska skickas finns på skatteverket.se. Skicka original och behåll kopior. Skatteverket har också en e-tjänst för digital inlämning.

Vanliga misstag att undvika

Ekonomi

Vad kostar en bouppteckning?

Skatteverket tar inte betalt: registreringen, dödsfallsintyget och släktutredningen är kostnadsfria. Kostnader som kan tillkomma:

Post Ungefärlig kostnad
Göra bouppteckningen själv 0 kr
Juridisk hjälp med enklare dödsbo ca 5 000 till 10 000 kr
Juridisk hjälp med omfattande dödsbo ca 10 000 till 25 000 kr eller mer
Värdering av fastighet ca 3 000 till 8 000 kr

Kostnaderna betalas normalt av dödsboet, inte av arvingarna privat. Hur dödsboets räkningar hanteras innan bouppteckningen är klar beskriver vi i guiden om ekonomi i dödsboet.

Alternativet: dödsboanmälan

Räcker dödsboets tillgångar inte till mer än begravningskostnaderna och finns ingen fast egendom, kan kommunens socialtjänst göra en dödsboanmälan i stället för bouppteckning. Vänd er till socialtjänsten i den avlidnes hemkommun så prövar de om villkoren är uppfyllda. Dödsboanmälan är kostnadsfri.

Vad händer efter registreringen?

Skatteverket granskar handlingen och begär komplettering om något saknas. När bouppteckningen är registrerad får dödsboet tillbaka originalet med registreringsbevis. Därefter kan ni avsluta konton, sälja tillgångar och genomföra arvskiftet, den handling där arvet faktiskt fördelas. Kopior av äldre bouppteckningar beställs från Skatteverket (registrerade från 2001 och framåt) eller Riksarkivet (äldre än så).

Vanliga frågor om bouppteckning

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en juridisk handling som visar den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen samt vilka som är dödsbodelägare. Den är obligatorisk enligt svensk lag och registreras hos Skatteverket.

Hur lång tid har man på sig att göra bouppteckning?

Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet, och bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket senast en månad efter förrättningen. Behöver ni mer tid kan ni ansöka om anstånd hos Skatteverket inom tremånadersfristen.

Vad kostar det att göra en bouppteckning?

Det kostar inget att lämna in bouppteckningen till Skatteverket, och dödsfallsintyg och släktutredning är gratis. Anlitar ni juridisk hjälp kostar det vanligen från några tusen kronor upp till 15 000 kronor eller mer beroende på dödsboets omfattning.

Kan man göra bouppteckning själv?

Ja. Många gör bouppteckningen själva: beställ underlagen, inventera boet, håll förrättningen och skicka in blankett SKV 4600 med bilagor. Vid komplicerade dödsbon är det klokt att anlita jurist eller boutredare.

Måste alla dödsbodelägare skriva under bouppteckningen?

Nej. Bouppgivaren intygar uppgifterna och de två förrättningsmännen skriver under. Övriga dödsbodelägare ska kallas till förrättningen och får granska handlingen, men behöver inte skriva under själva bouppteckningen.

Vad händer om man missar tidsfristen?

Skatteverket skickar först en påminnelse. Vid fortsatt försening kan Skatteverket förelägga vid vite, och i sista hand kan en särskild bouppteckningsförrättare utses. Ansök om anstånd i tid om ni ser att ni inte hinner.

Kan man ändra en inlämnad bouppteckning?

Ja. Om en tillgång, skuld eller ett fel upptäcks efter registreringen görs en tilläggsbouppteckning, som ska förrättas inom en månad från att felet upptäcktes.

Behövs bouppteckning om det inte finns några tillgångar?

Om dödsboets tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnaderna kan en dödsboanmälan via kommunens socialtjänst ersätta bouppteckningen. Kommunen prövar om villkoren är uppfyllda.

Vill du att en jurist tar hand om helheten?

Beskriv er situation i några korta steg så förmedlar vi förfrågan kostnadsfritt till en jurist eller boutredare som återkommer med pris och upplägg.

Beställ hjälp

Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuella blanketter, tidsfrister och handläggningstider hos Skatteverket, och anlita jurist vid osäkerhet i det enskilda fallet.