Vanliga frågor om bouppteckning

En bouppteckning är en juridisk handling som visar den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen, vilka som är dödsbodelägare och om det finns testamente eller äktenskapsförord. Den är obligatorisk enligt svensk lag och registreras hos Skatteverket. Bouppteckningen används sedan som underlag för arvskifte och för att avsluta konton och avtal.

Beställ dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket. Inventera alla tillgångar och skulder per dödsdagen. Kalla dödsbodelägarna till en bouppteckningsförrättning, fyll i Skatteverkets blankett SKV 4600 och låt två förrättningsmän intyga uppgifterna. Skicka sedan in bouppteckningen till Skatteverket.

Du behöver Skatteverkets bouppteckningsblankett SKV 4600, dödsfallsintyg med släktutredning och eventuellt testamente. Vid behov tillkommer kallelsebevis, fullmakter och äktenskapsförord. Blanketter och intyg beställs kostnadsfritt från Skatteverket.

Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet, och bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket senast en månad därefter. Hinner ni inte kan ni ansöka om anstånd hos Skatteverket inom tremånadersfristen.

Om Skatteverket upptäcker fel eller brister begär de komplettering innan bouppteckningen kan registreras. Upptäcks fel i efterhand, till exempel en bortglömd tillgång, görs en tilläggsbouppteckning. Det är därför viktigt att tillgångar, skulder och dödsbodelägare anges korrekt från början.

Arvskifte innebär att arvet efter en avliden delas upp mellan arvingarna. Arvskiftet kan genomföras när bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket, och dokumenteras i en arvskifteshandling som alla dödsbodelägare skriver under.

Arvskifte kan genomföras efter att bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket. Det finns ingen lagstadgad tidsgräns för när arvskiftet måste vara klart, men det behöver göras innan dödsboet kan avslutas helt.

Särkullbarn, alltså barn från en tidigare relation, har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern dör. Gemensamma barn ärver normalt först när båda föräldrarna har avlidit, eftersom den efterlevande maken ärver före dem med så kallad fri förfoganderätt.

Ja, du kan avstå eller avsäga dig arv. Ett arvsavstående dokumenteras skriftligt och lämnas in i samband med bouppteckningen. Observera att du aldrig ärver skulder i Sverige: dödsboets skulder betalas ur dödsboets tillgångar innan något arv delas ut.

Nej, arvsskatten avskaffades i Sverige 2005. Däremot kan andra skatter aktualiseras, till exempel kapitalvinstskatt när ärvd egendom säljs eller inkomstskatt på vissa utbetalningar till dödsboet.

Det kostar inget att lämna in bouppteckningen till Skatteverket. Anlitar du en jurist eller byrå kostar det vanligen från några tusen kronor för ett enkelt dödsbo upp till 15 000 kronor eller mer när dödsboet är omfattande.

Skulderna ingår i dödsboet och betalas av dödsboets tillgångar. Arvingarna ansvarar inte personligen för den avlidnes skulder, men arvet minskar med skuldernas storlek. Räcker tillgångarna inte till kan skulderna behöva skrivas av eller dödsboet försättas i konkurs.

När du säljer en ärvd fastighet kan du behöva betala kapitalvinstskatt på vinsten. Du övertar den avlidnes anskaffningsvärde, alltså vad den avlidne en gång betalade, vilket avgör hur stor den skattepliktiga vinsten blir.

Beställ dödsfallsintyg och släktutredning, inventera tillgångar och skulder, håll bouppteckningsförrättning inom tre månader, fyll i blankett SKV 4600 och skicka in till Skatteverket senast en månad efter förrättningen. En detaljerad genomgång med alla blanketter och tidsfrister finns i vår guide om bouppteckning hos Skatteverket.

Du når Skatteverket på telefon 0771-567 567, via skatteverket.se eller genom att besöka ett servicekontor. Bouppteckningar skickas till Skatteverkets bouppteckningssektion; adressen framgår av blanketten och Skatteverkets webbplats.

Nej, det är inget krav. Många gör bouppteckningen själva med Skatteverkets blankett och vägledning. Vid komplicerade dödsbon, till exempel med fastigheter, företag, utländska tillgångar eller många dödsbodelägare, är det ofta klokt att ta hjälp av en jurist eller boutredare.

Skatteverket har en e-tjänst för att lämna in bouppteckningar digitalt, men den kräver att alla uppgifter och underskrifter hanteras enligt tjänstens krav. Det går fortfarande bra att posta bouppteckningen i original. Blanketter och instruktioner finns på skatteverket.se.

Bankkonton spärras för uttag när banken får kännedom om dödsfallet, men autogiron och räkningar kopplade till dödsboet kan ofta fortsätta betalas. För att få tillgång till pengarna krävs normalt en registrerad bouppteckning och därefter arvskifte. Banker kan betala begravningskostnader ur dödsboets medel mot faktura.

Tillgångarna värderas per dödsdagen. För bankmedel används saldot, för aktier och fonder kursen på dödsdagen, för fastigheter normalt taxeringsvärdet eller ett marknadsvärde, och för lösöre görs en skälig uppskattning av marknadsvärdet.

Bouppgivaren, oftast den dödsbodelägare som känner boet bäst, lämnar uppgifterna. Två utomstående förrättningsmän, som inte själva är dödsbodelägare, ska intyga att allt antecknats riktigt. Ni kan också anlita en jurist eller boutredare som håller i hela förrättningen.